Kungsgatan 28 – Gimle

Historik

Det trevåniga gula huset på Kungsgatan 28 byggdes omkring år 1880 tillsammans med två mindre bostadshus som flyglar. Den ena flygeln är det lilla huset på gården mot Klostergatan. Den andra är riven och låg mittemot nära Johanniskyrkan.
Kvarteren öster om Kungsgatan stadsplanerades på 1870-talet. Då ritades kvarteren upp och fick fornnordiska namn. Kvarteret där Kungsgatan 28 ligger heter Gimle. Det var himlen i asatron den plats där alla goda människor skulle bo och vara evigt lyckliga efter Ragnarök. Ett av de första husen i kvarteret var Johanniskyrkan som byggdes efter ritningar från år 1874. Kungsgatan 28 byggdes något senare och var inflyttningsklar senast år 1880. I adresskalendern för Uppsala år 1880 finns klädeshandlanden R. B. Palmgren på denna adress.

Fastigheten på Kungsgatan 28 byggdes på en tomt som från början var mycket större än den nuvarande. På Wåhlbergs stadskarta från 1884 finns huset utritat med sina två flygelbyggnader och trädgård som sträckte sig ned till järnvägen, något som kvarstod ännu på 1960-talet.

Huset inrymde från början stora vackra våningar med trägolv, fyra rum i fil mot Kungsgatan, kakelugnar och högt i tak. Nu är det kontorslandskap som råder, men mycket av den gamla atmosfären finns kvar. Även om fastigheten låg utanför den gamla stadsbebyggelsen var det eftertraktat att bo i de rymliga, moderna våningarna. I adresskalendern från 1897 har grosshandlare Palmgren fått sällskap av Uppsalas borgmästare Sven Olof Radhe och Salomon Eberhard Henschen, som var verkställande direktör för Akademiska sjukhuset 1883-1900. På ett vykort från 1920-talet lyser bokstäverna “Svenska kyrkans mission” från fasaden. Då var Gimle ett kyrkligt kvarter som även inrymde Johanniskyrkan och Frälsningsarmén, vars hus byggdes 1882.

Kungsgatan var under flera hundra år Uppsalas östra stadsgräns. På 1600-talet stod det sammanbyggda lador i en lång rad längs dess östra sida och gatan kallades då Ladugatan. Vid Vaksalagatan och Skolgatan fanns det stadstullar där man kunde frakta varor till och från staden. Ladorna byggdes utanför staden för att minska brandrisken. Av samma anledning anlades det så kallade Stadsdiket i samband med en stadsreglering på 1640-talet. Diket gick ungefär från Linnéträdgården längs nuvarande Kungsgatan till Samariterhemmet och fortsatte sedan i vinkel för att mynna ut i Fyrisån strax söder om nuvarande Hamnesplanaden vid länsstyrelsen. Då bytte Ladugatan namn till Stadsdiksgatan. När järnvägen kom till Uppsala 1866 var det dags att ge den gatan som gick förbi stationen ett ståtligare namn, Kungsgatan.

Textförfattare: Benny & Gunilla Kullinger

Svenska Kyrkan har också varit hyresgäst i fastigheten men när Skanska köpte huset genomfördes omfattande ombyggnationer och de placerade sitt kontor i huset under 1980-talet. Arostornet kontoriserade fastigheten ytterligare och 2004 köpte Miab Förvaltning AB fastigheten.